Om våra kroppar

Visste du att våra skallben blir allt tjockare ju äldre vi blir?
Mitt pinfärska lilla barnbarn Iza har fortfarande nästan hål i huvudet och det fick mig att fundera.
Hon är i ett tillstånd av fullständig öppenhet mot den nya kufiskt underbara värld hon hamnat i. Hela hennes vakna tid går ut på att upptäcka nya häftiga saker och det inkluderar även då hennes egen kropp. Ger man henne lillfingret så undersöker hon hela handen.
Det enda det lilla livet kräver är att få mat, kärlek och att bli bytt på när ”olyckan” varit framme, och den är framme påtagligt ofta. När väl dessa grundläggande behov tillgodosetts så är det underhållning och upptäckter som gäller.
Hon är alltså på detta vis med en skalle som ännu inte riktigt vuxit ihop och blivit hård. Vi som varit med lite längre påvisar inte alls samma äventyrslusta och blir nog i sanning alltmer tjockskalliga allteftersom tiden går.

Leva länge är dock något vi vill oavsett om vi inte är lika nyfikna på tillvaron som tidigare eller inte. Det är då trist att ha blivit född till man eftersom vi rent statistiskt lever betydligt kortare än vad kvinnor gör.
Tidigare har detta orättvisa fenomen förklarats med mäns av tradition tunga kroppsarbete eller med att vi helt enkelt är det svagare könet i grunden, och det är tydligen det sistnämnda som kommer sanningen närmast enligt den senaste forskningen. Orsaken till vår tidiga dödlighet är helt enkelt det faktum att män har en penis.
Så tolkar i alla fall jag det hela eftersom en kastrering kan ge män ända upp till 14 års längre livslängd.
Vi män anklagas, och troligen det med rätta, att alltför ofta tänka med fel huvud. Detta trots att det övre med tiden blir allt tjockare. I rimlighetens namn så borde man kunna skapa sig ett försvarstal ur detta faktum men trovärdigheten blir nog tyvärr låg.
Det lär inte bli några längre köer till kastreringsklinikerna även om det går att byta billig lusta mot det dyrbaraste vi har, livet!
Den försämrade livskvalitet gör det inte värt det alltså, men går det inte att göra något slags deal?
Om man istället för en han blir en hen så kanske upp emot en 7 år kan läggas till på den ynkliga livscykeln?
Antingen kan man då låta kastrera sig till hälften, eller till hälften operera om sig till kvinna.
Att lura medmänniskorna, eller kanske snarare förvirra, är nog inte så svårt, men låter sig naturen så lätt dras vid näsan?
Den brukar vara smartare än vi, vilket inte minst bevisas av hur vi försökt förstöra planeten i åratal utan att lyckas. Visst blir vi bättre på det, men jag tror fortfarande inte att det är någon fara för Tellus, det är vi som kommer att stryka med. Tro mig så blir det, oavsett om männen låter kastrera sig eller inte!

Beträffande hendebatten i media så har det roat mig mycket att de flesta av proffstyckarna i radio och på tv till en början höll sig en smula avvaktande mot att alltför tydligt uttala sig. Ingen vill fastna med skägget i brevlådan och hängas ut som en stofil, bakåtsträvare och reaktionär. Det vore nog även ruskigt att av ren spontanitet trampa någon minoritet på tårna och visa oförståelse, och gud bevare oss, dumhet!
Nu verkar det som om de flesta grunnat en stund och alt färre positiva tongångar i henfrågan hörs i media idag.
Vad mig beträffar så anser jag att vill man vara en hen så varsågod, men det skulle ha varit skönt om vi hade kommit till någon slags förståelse och jämlikhet mellan de två kön vi redan har innan vi blandar in jokrar i leken.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0