Synpunkter

Vi är nu framme vid dag 7 och gårdagen var den absolut svåraste hittills.

Att på en fredagskväll vara helt blåst på godsaker var minst sagt svårmodigt. Pulvershakes och pulversoppor kändes som ett skittråkigt surrogat för chokladkakor, godispåsar, popcorn och en god kötträtt med sallad. Visste verkligen inte hur mycket min livskvalitet var beroende av den dynga jag stoppar i truten.

”Jag är fet och hungrig och har inte gått ner ett enda dugg!”

Klagade sambo Agneta då vi försökte hålla oss på spåret framför dumburken. Det är påtagligt vad mycket sämre programmen är när man svälter istället för att proppa i sig smaskens.

Jag försökte peppa och sa att jag var säker på att vi nog gått ner något. Jag hoppas vid gud att det stämmer! Om vi imorgon bitti väger oss och ligger kvar på samma matchvikt som för en vecka sedan så kommer våra ångestvrål att höras över hela Storstockholm. Jag begär inte mycket, men något litet kilo kan man väl ändå få slippa efter denna veckas stålbad?

Det är fortfarande eftermiddagarna och kvällarna som är värst. Varken Agneta eller jag är hungriga på morgonen i vanliga fall så det kan vara det som gör att vi lider mer och mer alltefter som dagen lider.

Veckans mest oroväckande uttalande kom från Agneta vid middagstid dag 6. Hon utfodrade våra kissar med mjukmat och vädrade plötsligt högt och sa.

”Kattmaten luktar ju riktigt gott!”

Kattmat luktar ruskigt illa och jag blev djupt oroad av hennes uttalande.

Agneta fördjupar sig i projekt för att hålla sina tankar på annat håll. Garderober, skåp, förråd, lådor och pärmar gås grundligt igenom med ett i det närmaste maniskt beteende. Idag är köksbordet fullbelamrat med månadens pappersskörd, och det är ingen lek hur mycket post det kommer i januari. Agneta pustar och stånkar som en värsta grovarbetare då hon skapar ordning i det kaos som hon först skapat.

Min stilla förfrågan om vi skulle ta en promenad snästes brutalt av.

”Inte nu jag måste få ordning på det här först!”

Fick jag veta och även att det faktiskt var ett äckligt väder. Jag tror nog att det blir en promenad till slut eftersom hon har ett visst antal steg hon måste gå varje dag, och numera är utrustad med stegräknare. Igår gjorde vi vårt vandrande i köpcentrat Nacka Forum, som är gigantiskt och väl lämpat att irra omkring i.

(Några timmar senare.)

Det blev en promenad till slut och tillsammans med Agnetas systerdotter gick vi till Willys och handlade. En hel affär fylld med goda grejor och så kommer man ut med två paket sockerfria tuggummin, bittert!

Ikväll mådde jag så otroligt bra att jag nästan blev orolig. Satt i soffan i mitt skivrum och lät musiken skölja över mig och mådde som en prins. Jag borde kanske ha lirat Prince?

Ett sådant välbefinnande efter en så jobbig vecka var en oväntad upplevelse, och faktum är att jag kände mig som om jag fått något roligt knarkpulver eller klippt en hövding. En mild och skön stund var det och jag tänkte inte på mat en enda gång. Toppenavslutning på vecka 1, och nu känner jag mig redo att svälta en vecka till.