Pasta basta!

Jag valde överskriften pasta basta för att om möjligt bredda min läsekrets. Pasta för alla som diggar makaroner, basta för alla som förstår och uppskattar Italien och även för alla förvirrade finnar som alltid är pigga på att få lite mer information om bastuns fröjder.

 

Det jag egentligen vill berätta om är vår familjs förvirrade förhållande till olika former av pasta. Det är främst min sambo Agneta som inte riktigt tycker att det där med ”makaroner” är något att bry sig om. Hon gillar inte smaken, skiter i formen och uppvisar ett ointresse som är monumentalt.

Som ni förstår så blir det inte pastarätter så ofta hemma hos oss eftersom det är Agneta som är familjens huvudsakliga kock. Finns det minsta möjlighet att byta ut det italienska skräpet mot något annat så gör hon genast det.

Under den period då yngsta dottern Mimmi flyttade till Australien hade Agneta ett rejält flyt med sin antipasta ambition. Vår andra dotter Camilla och jag fann oss i att äta alternativa tilltugg och som dessutom var enligt GI-metoden. Mystiska frön och annat som såg ut som färgade risbäbisar härskade på tallriken ihop med dagens sovel.

Nu har Camilla flyttat till småland för att förkovra sig i datavärldens mysterier och Mimmi är åter hemkommen från känguruland. Mimmi störtälskar pasta och tycker att GI-metoden är larvig. Hon är i alla fall inte bered att göra avkall på smak för att det ska bli nyttigare. Kort sagt, pastan är tillbaka i vårt kök.

 

Häromdagen skulle Agneta laga en familjefavorit, kräftstjärtsgryta. Mimmi blev jublande glad och bad Agneta att köpa hem färsk tagliatelle. Agneta mottog buttert denna önskan och den kvällen var hon i färd med att börja brassa käk då jag undrade vad det var för konstigt paket som låg i kylskåpet.

 

”Det är tortellini!”

 

Jag undrade vad hon skulle ha dem till och fick ett surmulet svar.

 

”Ja, ni skulle ju ha pasta till kräftstjärtsgrytan.”

 

Jag ifrågasatte detta hennes val och en närmare inspektion av påsarna påvisade dessutom att det var köttfyllda tortellini.

 

”Det spelar väl ingen roll, pasta som pasta!”

 

Det tyckte dock jag och även Mimmi som en stund senare fick klart för sig hur kvällens middag skulle arta sig. Det slutade med att Mimmi och en kamrat lånade Agnetas bil och åkte till centrum för införskaffande av en mer passande produkt.

Någon dag senare ville Mimmi, som är med barn och oerhört matfixerad just nu, ha falukorv i ugn och spagetti. När min lilla dotter förväntansfullt slog sig ner vid matbordet gjorde hon stora ögon då hon tittade ner i kastrullen.

 

”Vad är det med mamma och makaroner?”

 

Viskade hon fnittrande till mig och sa sedan högt.

 

”Det där är inte spagetti!”

 

Agneta som inte verkar kunna skilja på en snabbmakaron och en lasagneplatta utbrast förargat.

 

”Det är det visst det!”

 

”Nej, det där är faktiskt inte spagetti!”

 

”Det är det visst det, läs på påsen så får du se!”

 

Påsen grävdes fram och namnet lästes högt och tydligt upp.

 

”Linguine.”

 

”Oj då, men det spelar väl ingen roll eftersom allt smakar likadant.”

 

Varken Mimmi eller jag höll med henne men åt ändå med god aptit trots att det inte var riktigt hundra.

Igår till middag lagade Agneta till påsarna med tortellini. Mimmi var inte hemma men Camilla var hemkommen för några dagars besök i civilisationen. Min dotter och jag åt med god aptit och försökte i möjligaste mån slå dövörat till Agnetas orerande över hemska makaroner i allmänhet och dagens tortellini i synnerhet.

Nu lär det dröja innan vi får någon pasta i det här köket igen, för nu är, vad min väna sambo beträffar, pastakvoten lika fylld som en tortellini.

Nu är det så att Agneta inte gillar potatis heller och så fort vi vill ha kokta sådana till köttgrytan eller liknande maträtter där en pära är helt rätt så ger hon oss onda ögat. Däremot är det så att hon aldrig blandar ihop den ena potatisrätten med den andra och vi har aldrig fått pommes frites till den stekta strömmingen.

Nyss kom det ett meddelande från högre ort att dagens middag blir lasagne. Tror ni att jag hade fel angående pasta?

Icke, den görs efter ett recept där pastaplattorna är utbytta mot äggplanta och zucchini, mums!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0