Hollywoodfruarna ger oss frihet

Tänk att det äntligen finns ett tv-program som är både uppbyggligt för vår självkänsla och som ger oss friheten att släppa på den politiska korrektheten vi ständigt passar på.

En timme var måndagskväll på tv3 kan jag utan ett uns av dåligt samvete släppa loss grottmannen och den mulliga mansgrisen, som trots mina bemödanden att vara en modern och fördomsfri man, ändå lurar inom mig.

 

”Jävla knaskärringar!”

 

Vrålar jag och skrattar högt och burdust. Dessa Hollywoodfruar uppvisar alla dåliga sidor som går att fästa på film. Självgodhet, överlägsenhet, mallighet, rasism är bara några av deras egenheter och det får mig att undra om ens de sju dödssynderna kommer att räcka till för att beskriva dessa osannolikt osympatiska individer.

 

Mitt i denna skara av fasansfulla och rika damer finner man då Maria M. som är som en förvuxen snäll variant av Tingeling. Hon susar omkring och sprider sitt glädjepulver och säger sådant som först låter fullkomligt huvudlöst men som mer än en gång fäster på och blir ordspråk eller visdomsord. Jag finner det omöjligt att inte älska den vimsiga hönan och eftersom hon uppenbarligen nästan alltid tänker på andra framstår hon som en fin människa trots hennes egocentricitet. Skulle förvåna mig föga om hon en dag flyttar tillbaka till fostervattnet med sitt läppstift och sin blåa skål och då

 Erbjuds en ministerpost. Lita på att hon som social eller kulturminister skulle sätta färg på debatten. Då kan vi nog äntligen dra av i deklarationen för våra ekonomiskt ansträngande tofsinköp och ingen ska behöva känna sig naken exposed.

 

När någon av damerna ska visa kärlek till sina husdjur tycks det mig att de har mer pengar än förstånd. Hundar brukar så vitt jag vet störtgilla att apportera eller att busa med husse eller matte och har sällan spabesök högt på sina önskelistor. Jag kan ha fel här eftersom jag inte vet hur hundar uppvuxna i Hollywood är funtade, men jag tror helt enkelt inte att de föredrar att få nagellack på klorna istället för att sätta tänderna i en rejäl pinne eller att få gå en härlig långpromenad.

 

I det senaste avsnittet fick en av damerna massage av en sjungande massör. Jag trodde jag gjorde något annorlunda som sjunger och serverar mat i mörker men det här var något annat det. Inte nog med att han sjöng smäktande kärlekslåtar för henne samtidigt som han lät händerna jobba över hennes kropp, han var en ”legitimerad” sjungande massör. Hur får man en sådan legitimation? Är det högskolestudier som gäller eller kan jag som svensk gnola en stump för Lena Ph. samtidigt som jag låter mina fingrar knåda bort det som gör ont?

 

Jag misstänker även att alla lärare på svenska för invandrare helst skulle se att deras elever inte såg alltför ofta på just det här programmet. Språkbruket är synnerligen vidlyftigt och en av damerna svär så bra at även jag rodnar av hänförelse.

 

Serien ger i alla fall våra färskaste medborgare en friare syn på svenska och luttrade gamla gubbar som jag en timmes frist att tycka att kärringar är skitknäppa. Efter att sålunda fått utlopp för våra sämsta sidor kan jag och mina bröder resten av veckan vara fina som nallebjörnar och helhjärtat ställa upp på kvinnokampen. Ni härliga kvinnor kommer ständigt att behöva stå emot impulser att krama om oss manliga individer eftersom vi är så otroligt fina och förstående i frågan. Kom bara inte i närheten måndagskvällar mellan nio och tio för då jävlar brakar det loss!  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0