Poliser

När min dotter Camilla och hennes pojkvän Emmanuel i början av juli kom hem från sin semesterresa till hans forna hemland Colombia så blev de stoppade i tullen på Arlanda. Camilla som är ängslig, ja rent av rädd, för hundskall fick syn på knarkhundarna vid tullen och blev oroad direkt. I hennes värld såg de säkert ut som dreglande jättemonster och det började genast spruta adrenalin ur henne. Doggarna plockade självklart upp på detta, gav tecken att något var skumt och det blev storkontroll på både Camilla och Emmanuel. Camilla ser rätt oskyldig ut men Emmanuel är en långhårig slashas precis som jag och det faktum att de kom via Paris från Medellin gjorde dem till rätt givna måltavlor för de otroligt intelligenta tullarna. Det blev alltså det stora programmet för de två trötta resenärerna och väskorna undersöktes grundligt, även så kroppsöppningarna och de fick lämna kissprov. Camilla hävdar bestämt att tulltjänstemännen, som nog trodde att det var något stort på spåren, såg rent besvikna ut när kissproven var negativa. Trodde de nitiska tjänstemännen att det skulle vara så lätt att alla från Colombia smugglar knark, alla terrorister bär turban och att alla spioner smyger längs väggarna och bär stora slokhattar och mörka solglasögon? Ungdomarna hade inga bekymmer med att de blivit haffade i tullen i sig men Camilla tyckte att det var nedslående att se tulltjänstemännens besvikelse när de inte kunde hitta något och att kissprovet var negativt. Det var uppenbart att de tyckte att de slösat bort en och en halv timme på två skummisar som de på något sätt ändå uppfattade som skyldiga. Den ene hade ju faktiskt långt hår och kom från en av världens största knarkcentrum.

Som jag berättat tidigare så övningskör Camilla en hel del och nu har jag märkt att hennes syn på polisen har fått sig en törn. Hon har kopplat ihop poliser och tulltjänstemän och iakttar nu bylingarna med största misstro. Hon är helt säker på att de bara är ute efter att sätta dit henne och alla argument om att de skulle finnas därute för vår skull bemöter hon med en fnysning. När hon häromdagen var ute och övningskörde under sin moders vakande öga hade de glömt att sätta på övningskörningsskylten och de båda kom på det när de fick syn på en polisbil. Camilla kör vid det här laget väldigt bra, lugnt och fint men om snutarna hade sett hennes ansikte hade de garanterat stoppat henne direkt. Camilla svängde snabbt in på parkeringen framför Orminge centrum och kastade sig ur bilen och smällde fast skylten. En suck av lättnad och sedan kunde färden fortsätta.


"De är bara ute efter att sätta dit en och det hade garanterat blivit skithöga böter om de stoppat oss."


Hävdade Camilla luttrat.

Häromdagen var familjen åter ute på vägarna och denna gång på väg mot en lämplig lunchrestaurang. Camilla körde och såg som vanligt poliser överallt. Då visade det sig att även lillasyster Mimmi hade samma ljusa syn på lagens väktare som sin storasyster. Även hon hävdade att poliser bara är ute efter att djävlas, och särskilt med ungdomar. De hade otaliga historier om polare som behandlats illa av ordningsmakten. Att mina barn och deras kompisar inte har någon särskilt positiv syn på polisväsendet är helt klar men vad beror det på? Det kan väl ändå inte vara meningen att man ska känna sig skyldig varje gång man ser en polisbil? Kanske blir snuten och tullarna som någon slags föräldrafigurer. Jag smugglar aldrig men känner mig alltid skyldig när jag går igenom tullen. Varför är det så?

De få poliser jag har träffat har verkat helt normala och det kan väl ändå inte vara så att jag råkat träffa just de få av dem som är precis som vi andra. Är resten fascister, sadister och galna översittare i största allmänhet? Inte troligt men omöjligt är det inte.

Om nu mina barn och deras vänner har en så pass dålig inställning till poliser trots att de här ungdomarna kommer från lugna och trotsallt ganska problemfria områden hur upplever då ungdomar från de mer stökiga bostadsområdena polisen. Jag har i alla fall svårt att tro att det råder några varmare känslor.

Vi hade kvarterspoliser i Orminge men de togs av besparingsskäl bort. Jag tror att de ska införas igen eftersom stöket, speciellt runt centrum, har ökat påtagligt sedan de försvann. Vettigt och om det är bra poliser så kanske relationerna till kåren ta en vändning till det bättre. Det kan inte vara rätt att helt vanliga ungdomar utan kriminell belastning ska behöva bli oroade varje gång de ser en konstapel eller en polisbil. Precis som i kampen mot rasism så är det närhet och kontakt som kan sudda bort rädslor och fördomar byggda på okunskap. Fler kvarterspoliser alltså och lyssnar inte ungdjävlarna så får snutarna helt enkelt nita dem med batongen för vi måste lära oss att mötas med värdighet och respekt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0