Nära men ingen cigarr

Någon klurig typ uppmärksammade att det är pappornas helg vi har framför oss.
Det påstods att det idag är fars afton, imorgon fars dag och på måndag annandag far.
Vis av tidigare års begivenheter vill jag här göra en liten, men viktig rättelse.
Idag är mycket riktigt fars afton och denna dag kan med fördel användas till att i panik ge sig av hals över huvud mot närmsta shoppingcenter för inhandlande av lämplig present åt din kära far. Helst inget från dressman tack, men jag har ännu inte hunnit införskaffa de nya plattorna med Focus, Robbie Williams eller Taylor Swift, hint hint!
På söndagen så har vi då fars dag då ett besök hos gubben är, om det är praktiskt genomförbart, helt obligatoriskt. Det är visserligen lugnt rent teoretiskt eftersom det i Sverige inte går att göra sina bröstarvingar arvslösa, men gissa om moderna män i sina bästa år kan sprätta iväg stålar om nöden så kräver!
Då är vi framme vid den dag som enligt mina efterforskningar avviker från gängse uppfattning. På denna dag lär inget firande äga rum, men det kommer troligen ett telefonsamtal från barnen där de ber om ursäkt att de glömde bort dig under gårdagen. De har heller inte tid att komma förbi denna dag men ber att få hälsa på, som de ödmjukt yttryck saken, ”en annan dag far.”
Vi talar självklart vänt och snällt till vår älskade avkomma, men köper samma dag en ny svindyr mobil, en ny enormt stor tv med bamsigt ljudsystem, bokar på en jordenruntresa, köper en ny bil, investerar i ett par läckert dyra solglasögon, bokar upp en hantverkare för renovering av alla badrum och köket och köper hem oxfilé och hummer till middag även om det bara är en vanlig blåmåndag.

Nu har man ju som åldrande farsa ibland inte bara barn utan även barnbarn.
Igår berömde jag min dotter Mimmi för hennes val av overall åt lilla barnbarnet Iza. Jag log när jag fick veta att den var regnbågsfärgad och kände att huvan var utrustad med ett par söta öron. Gullungen kunde alltså med lätthet bege sig raka vägen in till närmsta pridefestival i sitt plagg med många färger. Han, hon eller hen spelar ingen roll tänkte jag och gav Mimmi en komplimang för hennes fritänkande och moderna syn på människan. Min dotter log stolt och sträckte lite extra på sig över lovorden.
Några timmar senare befann vi oss hemma hos oss där det nu bara är sambo Agneta och jag som huserar, men dagen till ära och eftersom det vankades både god middag och smaskig tårta så var båda döttrarna på besök med vidhängande barnbarn.
Mimmi hade glömt Izas blöjor hemma och Agneta hade köpt en ny laddning som vi kunde ha stående hos oss då gullungen ofta hälsar på.
En förfärlig stank hade börjat göra sig gällande från Izas nedre regioner och det var nu dags att göra bruk av de nya blöjorna. Mimmi drog av den gamla, gjorde rent och moster Camilla rev upp det nya paketet och skickade över en torr och fin blöja.

”Men vad fan, det är byggare Bob på de här!”

Utbrast Mimmi förfärat. Hon gick på och orerade om att det faktiskt inte var okej med den figuren på hennes lilla dotters blöjor.
Mystiskt att det i ena stunden var på sin plats med en regnbågsoverall men att det i nästa stund inte fungerar med byggare Bob på blöjorna. Tydligen är inte den unga generationen så fördomsfri som de vill ge sken av. Sexuellt avvikande är inga problem, men hantverkare verkar ligga pyrt till.

Tidigare under dagen då Agneta och Mimmi var inne och handlade middagsmat och blöjor så satt jag på fiket utanför och väntade. En mamma var där med sina två barn och hon visade sig vara ett under av tålamod.
Den minsta var så liten att den inte kunde prata än, men barn två var i fyra eller femårsåldern och kunde snacka desto mer.

”Jag vill ha sugrör och jätteballonger!”

Hävdade barnet och hänvisade till en rad påsar som fanns i anslutning till fiket.

”Nej, vi kan inte köpa allt och dessutom så har du sugrör hemma.”

Mamman var helt lugn och lät beundransvärt pedagogisk.
Hade det slutat där så hade jag inte sagt något om saken, men det köpsugna barnet tänkte inte ge sig. Därför fortsatte diskussionen och argument och motargument kom och gick i en till synes oändlig ordslinga. Mamman behöll dock sitt lugn och försökte istället hela tiden komma med nya anledningar till varför inget köp skulle ske.

”Du kan önska dig jätteballonger i julklapp.”

Det tyckte barnet i princip lät bra, men problemet var att det var nu köpsuget härjade i knattens huvud.

”Mormor kan väl köpa?”

”Ja, det kan hon säkert men hon är inte här just nu.”

Mamman försökte nu entusiasmera med visioner om roliga lekar hemma och började röra sig mot utgången. Barnet stod dock som fastnaglad bredvid de åtråvärda varorna och kämpade desperat vidare.
Mamman stod nu en bit bort och bad fortfarande lugnt och fint knatten att komma med, men då ilsknade denne till och höjde upprört rösten.

”Kom tillbaka, kom tillbaka genast!”

”Vi måste faktiskt gå så kom nu.”

Mamman var en trygg klippa och min beundran var total.

”Kom tillbaka nu annars får du sparken!”

Vid dessa ord flög mina mungipor rätt upp för den här ungen kunde verkligen argumentera. Hur skulle nu mamman kontra, kanske med en lockout?
Hon fortsatte att sakta men säkert gå i riktning mot utgången. Barnets reaktion lät inte länge vänta på sig.

”Okej, du får sparken!”

Ord och inga visor alltså och det verkade som om ännu en ung begåvad mor fann sig vara till marknadens förfogande, men icke så! När inte ens en uppsägning av morsan bet så gav knatten upp och följde suckande efter sin ömma moder.
Jag ville applådera och överösa fina mamman med blommor och utmärkelser, men satt bara kvar i stum beundran. Jag minns hur svårt det var när ungarna satte sig på tvären och när de käftade emot med en till synes outtömlig energi. Då är det svårt att hålla argumenten vassa och humöret i styr. Att detta verbala fäktande bara var en uppvärmning och en ren västanfläkt mot de duster som skulle komma då de små nått tonåren var jag då lyckligt omedveten om.
Någonting säger mig dock att den här mamman kommer att klara även den tunga perioden med glans, respect!

På tal om mammor så är det fars dag imorgon, GLÖM INTE DET!!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0