Kul kille, faktiskt.

Henrik Dorsin bjöd på handikapphumor i kvällens, för övrigt ganska mediokra, deltävling i schlagerfestivalen. Han skämtade friskt med olika former av handikapp och jag tyckte det var riktigt roligt. Artisterna i deltävlingen som tillfrågades av kvällstidningsjournalister förfasade sig över Henrik Dorsins tilltag, för man skämtar minsann inte om handikapp. Det är så sant som det är sagt, man skämtar faktiskt inte om handikapp. Man talar inte ens om handikapp, ger heller inga jobb till handikappade och egentligen vill man nog inte veta av handikappade överhuvudtaget. För fan medborgare, skämta om oss, skämta med oss, se oss och låt oss alla få vara delaktiga. Ni lismande artister kan sluta upp med att försöka vara så förbaskat politiskt korrekta bara därför att ni är rädda för att säga något kontroversiellt. Det är inte den sortens beteende som gör en intressant artist. Spana istället in de artister som vågat och därigenom uppnått legendstatus som, Bob Dylan, John Lennon, Neil Young, Randy Newman, Lou Reed, Jackson Brown, James Brown, Cornelius Vreeijsvik, Ray Davies, Pete Townshend, George Harrison, Peter Gabriel, Dixie Chicks, Frank Zappa, Ted Nugent och många många fler. Jag håller inte alltid med alla dessa artister, tvärtom ibland, men de står, eller i de fall de lämnat jordelivet, stod för sina åsikter oavsett hur det inverkade på deras respektive karriärer. Jag tackar allra ödmjukast er schlagerartister för er omtanke och ert beskydd av oss stackars handikappades integritet men, sorry, ert beskydd blir helt förfelat. Ge järnet Dorsin, du synliggör oss och det behövs. Så länge det är vi och dem kommer det att finnas dåligheter och olösta frågor och då tycks det mig att detsamma gäller för handikappolitik som för invandrarfrågor eller frågor angående kriminalvården.

För att avsluta denna bittra tirad på en mer positiv not så är jag hjärtans glad att Thorleifs blev utslagna och att finkulturen i form av en operamajsa skrällde och gick till final för det är vackert med musik.


Satans garderob

Hörde att temat för nästa Pridefestival blir hetero. Bra då kan vi alla komma ut ur garderoben då.

På tal om garderober så hoppas jag att satan håller en speciellt varm plats reserverad åt konstruktören av garderoben Pax Birkeland. Min familj och jag har kämpat med den djävla tingesten i ett par veckor nu och det tär hårt på våra tålamod och våra självförtroenden. Vi brukar inte ha några nämnvärda problem med att montera ihop möbler från IKEA men den här gången har det varit som förgjort.

Det hela började med att min kära sambo Agneta köpte den hiskeliga tingesten och ett datorbord och eftersom hon har för långa naglar för att montera själv bad hon vår dotter Camilla att ge sig hän och en 500 ribba skulle bli belöningen. Camilla gillar stålar och tackade tanklöst ja till erbjudandet. I vanlig ordning tog det några dagar innan Camilla ens började med arbetet men slutligen gav hon sig hän och en garderob började ta form. Jag hjälpte till lite eftersom jag har ett hjärta av guld och en hjärna stor som en jordnöt. Vi körde hopplöst fast när vi nått fram till beslagen för dörrens upphängande. Vi hade för dåliga skruvmejslar men detta problem löste sig nästa dag eftersom vi hade hantverkare i huset och därmed kunde vi kämpa vidare men hade förlorat ytterligare 3 dagar. Vi gav oss istället på datorbänken och fick efter viss möda ihop denna men var tvungna att köpa nya skruvmejslar då de gamla dåliga på något mystiskt sätt försvunnit.

Tillbaka till garderoben alltså och en lång, svettig och svavelosande kväll gick åt för att montera ihop de två lådorna och de skenor de skulle sitta på. Det gick skitdåligt och jag fortsatte nästa dag och fick med Agnetas hjälp slutligen fast de förhatliga skenorna och till min stora förvåning fick jag också dit lådorna. Lättnaden var stor och jag kunde nu skönja ljuset i slutet på tunneln för nu var det bara två hyllplan kvar och det brukar vara en barnlek. Det blev ännu ett helvete för konstruktionen är så obota dum att jag blir gråtfärdig vid blotta tanken. Några fjuttiga små manicker med en pinne i två ändar skulle hålla upp konstruktionen och det skulle vara 6 på varje hyllplan men fanns bara 11 med i påsen så vi var alltså en kort. När man tryckte dit dem satt de löst och när man sedan försökte sätta hyllan på plats så ramlade de ofelbart ner. Jag är i skrivande stund inte klar med hyllplanen och har faktiskt gett upp. Nu får någon annan ta över mitt tålamod är slut och om jag fortsätter så är det risk för att jag tar den bedrövliga garderoben från helvetet och kastar ut den genom dörren. Agneta skulle bli jättearg på mig och skulle kräva att jag köpte en ny, och det vore det nästan värt, men jag skulle aldrig köpa en Pax Birkeland, aldrig.

Nu hör jag hur Camilla och Agneta än en gång gett sig i kast med hyllorna, ska det aldrig ta slut?


Idag är dagen

Idag är det fettisdagen och då ska man äta fettisdagsbullar. Nu är dessa kaloribomber mer kända som semlor och orsaken till detta är inte så svår att räkna ut. Det är ogörligt för handeln att få oss att äta något med ordet fet i titeln i dessa tider av fokusering på vad vi borde och inte borde stoppa i oss, och vad skulle Anna Skipper säga om saken? Att få oss att äta fettisdagsbullar på fettisdagen är lika pedagogiskt svårmodigt som att få folk att använda kondom på barnens dag. Semla får det bli alltså men låt oss ta en titt på vad det är som utgör en sådan. Först vitt bröd, dåligt, sedan en stor klump med mandelmassa, för mycket socker inte bra, ovanpå detta flera centimeter med vispgrädde, oj oj oj, och som om detta inte vore nog ett brödlock med ett fint lager med pudersocker. Jag tycker i alla fall att det är gott, äter gärna en semla eller vad vi nu vill kalla den och får ofelbart dåligt samvete och finner mig själv bestigande motionscykeln varenda gång.

Denna fettisdag kom även den stora nyheten att Vår kronprinsessa Viktoria och hennes pojkvän Daniel förlovat sig. Nu har han skött sig i 7 år så då är det dags att slå till. Undrar om hon ska gifta sig i vitt för en prinsessa ska väl vara oskuld på bröllopsnatten? Jag är säker på att Törnrosa var det när hon gängade sig med sin fotfetischist men jag är inte lika säker på Snövits dygd trots namnet för hon höll ihop med ett helt gäng underliga karlar har jag hört. Det är visserligen en vältränad och sund ofrälse som Viktoria fallit för men pappa kungen har lovat att ge honom en prinstitel så att han bättre smälter in i de nya omgivningarna. Blir han då prinsen av Ockelbo? Jag låter säkert cynisk och bedrövlig i mina funderingar men jag önskar dem verkligen lycka till och är glad för deras skull för vi behöver alla någon att hålla av och bli avhållen av. På tv 4: a + blir det stundande äktenskapet tydliggjort med bravur då, precis som i ett och annat äktenskap, jakt och fiske utgår till förmån för en titt på det blivande brudparet.

Idag började också den årliga bokrean och kanske finns det några bra böcker om vett och etikett i kungliga sammanhang och någon om fördelarna med att klämma i sig en stor och närande semla.


Av vägen

Den färdtjänsttaxi som skulle köra mig in till den kungliga huvudstaden idag körde i diket och följaktligen skickades en annan bil att plocka upp mig. Chauffören av detta nya fordon berättade att färdtjänsten vill att taxi ska vara så miljövänligt som möjligt och därför meriteras andra vinterdäck än sådana med dubb. Tjänstemännen påstår att dessa andra vinterdäck är lika bra som dubbdäck men det höll min chaufför inte med om och sa att det påståendet var en ren skrivbordsprodukt. Jag är säker på att den chaufför som egentligen skulle ha hämtat mig, men hamnade i diket som prästens lilla kråka, också skulle skriva under på detta. Jag vet inte eftersom jag saknar både kunskap i frågan och körkort, blinda är usla bilförare, men det tycks mig att miljöaspekten här står kontra trafiksäkerhetsaspekten. Samtidigt som miljödebatten blir alltmer intressant vräker snön ner över Uppland. Slå igång stereon eller kanske mer miljövänligt, vevgrammofonen, och spela något passande. Mitt förslag är den gamla slagdängan med texten, "men se det snöar, men se det snöar, det var väl roligt, ha ha."


Det fungerade inte

Gammal är äldst brukar det heta men igår bevisade unga Molly motsatsen och det med bravur. Bästa låt och framförande i schlagerspektaklet så här långt och jag tror att hon vinner hela tävlingen. Som ni säkert redan räknat ut så fungerade gårdagens plan inte alls för min del. Det började bra med en god middag men sedan gick det bara utför och jag fann mig själv först diskande och sedan framför dumburken med en chokladkaka. Ingen hedersstund alltså, varken på diskbänken, på köksbordet eller i bingen. Inte nog med detta misslyckande men jag glömde bort att glädja mig åt förlorarna eftersom jag faktiskt gladde mig åt Mollys seger. Jag är i sanning en riktig looser och jag hopas att detta faktum stimulerat din hjärna väl. Det snöar som tusan och jag måste iväg till en repetition med de delar av mitt band Synliga som inte åkt till Kanarieöarna. Ha en bra dag!


Hjärnan

Jag hörde ett radioinslag om hjärnans olika stimulanscentra som nu genomgått en stor undersökning. Det visar sig enligt undersökningen att det är samma del av hjärnan som stimuleras vid sex och god mat, men även av andras misslyckanden. Tänka sig att det är fullt naturligt att vara en missunnsam skit och att fullt ut njuta av andras tillkortakommanden. Vill du denna lördagskväll ha full utdelning på njutningens område så har jag här en plan som jag själv ska försöka genomföra. Om jag misslyckas med det är det säkert till glädje för någon annan missunnsam skithög.

Jag tycker att vi gör så här.


1 Gör ordning en riktig festmåltid. Ät, mys och unna dig även en rejäl efterrätt för nu ska rätt del av hjärnan hårdstimuleras.


2 Ta din partner vid handen och kryp ner i sänghalmen för en hedersstund i praktformat. Kanske först en snabbis på köksbordet eller mot diskbänken och sedan en längre sejour i bingen. Gå ut för fullt för här är det ytterligare stimulans av det rätta lilla centrat i hjärnan som gäller.


3 Nu bör klockan ha närmat sig c. 21.30 tiden och du har förskonats från nästan hela schlagerfestivalen och kan i princip bara slå igång tv: n för att få glädja dig åt de fåniga förlorarna som inte gått vidare till final. Detta kommer att ge dig en njutning större än du upplevt tidigare under kvällen och när du utmattad går till sängs för välbehövlig vila kommer du att sova den rättfärdiges och vältillfredställdes sköna sömn.

Lycka till och kom ihåg att fungerar det inte för dig så förhöjer det bara min njutning och vinnare behöver förlorare. Glöm inte heller att skriva tackbrev till ledningen för de stora tv-kanalerna som ständigt ger oss program med hård utslagning och massor av sopor som kan få oss att må riktigt bra.

Tyckte du att detta blogginlägg var bittert och gnälligt så kan det bero på att jag inte hade några biljetter till gårdagens konsert med AC/DC och att jag därför är en riktig looser som fick tillbringa gårdagskvällen med usla "Let's Dance" istället.


Nybörjare i trafiken

Min dotter Camilla nyss fyllda 20 övningskör nu för fullt och det går väldigt bra. Nuförtiden är det inte bara att lära sig att framföra ett fordon och alla trafikregler utan också att behärska den ädla konsten att köra miljövänligt. När jag hör vad som krävs för att uppnå det sistnämnda så är det rätt uppenbart att nästan alla oldtimers inte skulle klara en uppkörning idag även om de flesta av dem är rätt så kompetenta bilförare. Jag kan uppleva miljökraven lite som att sila mygg och svälja elefanter men jag är kanske bara en gammal cyniker.

Jag brukar åka med när Camilla övningskör men är som blind förpassad till baksätet. Det går som sagt väldigt bra för Camilla att köra men det är fascinerande hur andra bilister behandlar ett fordon som har en skylt med "övningskör" på bakluckan. Oavsett om vår bil håller den gängse trafikrytmen eller inte så kör alla andra fordon ofelbart om oss. Ibland blir dessa omkörningar rent huvudlösa för ivern att lämna den övningskörande är stor och betvingande. Jag sitter där i baksätet och hör hur bilar susar förbi oss till höger och till vänster och brukar tänka att det lika gärna kunde stå "spetälska" på skylten.

En extra glad kategori trafikanter är hantverkare som trafikmässigt nästan bildar en egen genre. På en av sina körlektioner på körskolan blev Camilla påkörd bakifrån av en stressad hantverkare. Felet var helt och hållet hantverkarens och jag ifrågasätter starkt dennes listighet som ligger på tok för nära ett blåbär i en bilskolebil. Vid gårdagens övningsrunda var Camilla tvungen att stanna och släppa fram trafik från ett annat håll och hon lydde bara högerregeln. Tålmodigt väntande på sin tur att åka blev Camilla snart stressad av en otålig hantverkare i sitt fordon som fullkomligt hängde på tutan bakom henne. Camilla började säkert undra om hon tänkt fel och frågade Agneta, den ömma modern som hon övningskör med, om hon skulle köra. Agneta sa lugnt att hon var tvungen att invänta sin tur och att de fick försöka ignorera idioten bakom.

Varför beter sig alla så elakt och empatilöst åt i trafiken mot de stackarna som ännu inte bärgat sitt körkort? Det är tydligt att vett och etikett inte är något som ingår i en körkortsutbildning. Det vore kanske lika viktigt som teknik och miljöaspekten. Där har vi massor att lära av billandet USA men de har å andra sidan en hel del att lära sig av resten av världen vad gäller affärsmoral och miljömässig teknikutveckling för framtidens fordon.

Var snälla mot varandra i trafiken och kom ihåg att en puppa en dag kan bli en fjäril och ett litet frö en blomma.


Lättlästa nyhetslistor

Hallå därute i världen jag behöver ett tipps. Har under ett antal år använt Ginzas nyhetslista för att kolla in kommande skivsläpp. Den har varit lättläst, lättnavigerad och inte innehållit en massa onödig information och bilder om man inte klickat på länkar för att få fram sådan. Det har inneburit att det gått fort och smidigt att kolla skivsläppen några veckor och månader fram. Nu har tyvärr Ginza förändrat kommandelistan och tycker säkert själva att de förbättrat den men nu är det oerhört bökigt och tidskrävande att ta sig igenom och i min värld är det helt förfelat då det egentligen bara är den grundläggande informationen om att en ny skiva är på gång är det jag vill veta. Även kommandelistan på CDOn är alldeles för bökig och är dessutom indelad i kategorier.

Vet du om någon bra nyhetslista som i stort sett bara listar det som är på gång och det preliminära datumet för släppet. Jag vore oerhört tacksam för tips i frågan. Hjälp en tidigare Ginzafantast att åter kunna hålla sig välunderrättad!


Bögar till middag

I min lilla familj så är det numera otroligt ovanligt att vi alla fyra äter middag tillsammans men idag hände det. Alla var på gott humör och åt med god aptit samtidigt som konversationen flödade ur alla munnar och in i alla öron. Min yngsta dotter började efter en stund att berätta om en TV-serie som hon fullständigt snöat på. Den hette "Queer as folks" Och var som hon uttryckte saken en bögserie. Hon ville absolut att vi också skulle titta på den och försäkrade oss om att vi, precis som hon själv, skulle älska serien som hon sa var det bästa hon någonsin sett. Hon förklarade att vi ganska snart skulle vänja oss vid de explicita sexscenerna mellan män och även de med lesbiska par. Den resterande familjen gladde oss åt Mimmis entusiasm över manus och skådespelarinsatser men gjorde inte precis vågen av iver över att själva se serien. Mimmi gav sig dock inte och kämpade vidare för att sälja in den frigjorda serien till oss andra tills vi vänligt men bestämt bad henne låta bli. Det gjorde hon motvilligt men tyckte ändå att vi borde ge den en chans. Det lovade min andra dotter Camilla och sa att när det absolut inte fanns någonting annat att se så skulle hon möjligen ge bögserien en chans.

En aning lättade över att inte behöva höra mer beskrivningar av homosexuella bedrifter i sänghalmen fortsatte middagen. Då tog Camilla åter till orda och berättade att den bajskorv som sedan en dryg vecka bott i busskuren närmast oss nu tagits bort. Det verkar som om det bor en bajsmarodör i området och för ett tag sedan hade han eller hon lämnat efter sig en laddning på berget nära busskuren. Den regnade bort men för en vecka sedan ungefär lades en ny klubba och denna gång inne i själva busskuren. Svinäckligt redan det men som ämne vid matbordet helt olämpligt enligt mitt förmenande. Tro nu inte att jag är homofob men jag kan inte för mitt liv tycka att sex och bajs är särskilt upplyftande som konversationsämnen vid middagsbordet. Min sambo Agneta och jag tycker ibland att det är lite trist att familjen äter tillsammans så sällan men idag var vi nog båda lite ambivalenta till den samlade familjens fröjder.


Va! Vem? Jag?

Jag var på ett födelsedagskalas i Upplands Väsby i lördags och det var ett herrans drag, som det så ofta är när gästerna är rutinerade och har åldern inne. Det lektes lekar, hölls tal och var allmänt uppsluppet och i en presentation av födelsedagsbarnets gamla polare omtalades jag som en av Sveriges bästa dansbandstrummisar. Nog är det väl själva sjutton att gamla synder alltid ska hinna ikapp en och dessutom pinsamt då jag med tiden utvecklat en ganska rejäl ovilja mot den slätstrukna musikstil vi kallar dansbandsmusik. Det är dock sant att jag under några år lirade trummor i dansbandet Epplers men om jag var en av landets bästa dansbandstrummisar vill jag låta vara osagt. Jag förstår självklart att man satte detta epitet på mig för att retas och det fungerade, usch!

Jag var sjuk och eländig för några veckor sedan och tyckte både synd om mig själv och hade rejält tråkigt. För att muntra upp mig mellan snörvlandet och snytningarna började jag förvanska namnen på de svenska dansbanden. Eftersom jag var så förkyld och snorig så fick det bli just detta som hjälpte mig att döpa om de förhatliga dansbanden och här är min otroligt barnsliga lista över Sveriges tre största dansband.

1 Snorleifs, mesiga men meriterade och klara för schlagerfestivalen.

2 Slem-Ingvars, rockigast av alla dansband och alltid lika heta, kanske rent febriga.

3 Snotts, nya, fräcka och även de klara för schlagerfestivalen.


Iskallt eller?

Min sambo Agneta och jag var idag med bil på väg till vårt favoritlunchställe Björken på värmdövägen här i Nacka då vi på höger sida och i bussfilen blev omkörda av en bil i hög fart. Det var en tjusig silverfärgad Cab och tro det eller inte men den var nedcabbad. Den blåste på som om de hade bylingen efter sig och det kanske den hade för den körde mot rött en bit nedåt vägen. Att ha suffletten nere när det är minus sex grader ute och blåser småspik tyder som jag ser det på en av tre saker, att föraren är en riktig hårding, helt desperat eller en vilsekommen eskimå. Är det bara en vanlig biltjuv och detta är deras arbetsvillkor så är det för sorgligt och småtjuvarnas fackförbund borde försöka få till bättre avtal för sina medlemmar men förhandlingsläget är kanske inte så lysande just nu eftersom någon tydligen stulit förbundets kaffekassa. Om någon i Nacka området blivit av med sin fräsiga Cab så finns det alltså två vittnen här hos oss men jag hörde bara vrålåket och duger nog som blind inte om det kommer till rättsliga åtgärder, men ni får gärna låna Agneta och hon är jättemysig.


RSS 2.0