Synpunkter

Nedanstående utspelar sig i en inte alltför avlägsen framtid och är ett brev till medlemmarna i styrelsen för den hemliga organisationen FV(Fosterlandets Väl), från dess styrelseordförande.

 

Bästa bröder,

 

Med tanke på den senaste tidens uppståndelse och ståhej om demokratifrågor och den särskilda fokusering som visats vårt lands integrationspolitik, så känner jag mig nödsakad att uppmana till ökade insatser från vår organisations sida. Vår inslagna väg är den garanterat rätta och den, som jag ser det, enda som kan leda till det blomstrande och expansiva samhällsstruktur vi alla så gärna vill uppnå. Med de ökade maktbefogenheter regeringen, i tysthet, gett oss kan vi med idogt arbete inom en inte alltför avlägsen framtid uppnå våra mål. Mycket har redan gjorts men vi bör ändå vara självkritiska. Jag har nedan skisserat en plan, som samtidigt är en närgången titt på hur läget är idag. Dessa rader bör räcka som underlag så att vi under nästa styrelsesammanträde ska kunna fatta kloka och nytänkande beslut som i förlängningen bör föra vårt fosterland i en riktning som främjar oss alla.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande och därför bör åtgärder med det snaraste vidtas. Att integrationen inte fungerat lär bero på att det är för många svartskallar, blattar och hottentotter innanför landets gränser och de bör med det snaraste sättas på nästa plan ut. Det är inte vi som inte fått till det, utan de som är för många. Att de dessutom är fula, språkligt obegåvade och dumma i huvudet är självklart också ett försvårande faktum som ytterligare gör integrationspolitiken till en hård nöt att knäcka. Det får vara hur det vill med det för faktum kvarstår att de är för många och dåliga argument som att vissa av dem är andra eller tredje generationens invandrare och svenskfödda håller inte eftersom det kryllar av dem. Att alla invandrare dessutom är lata, har en otroligt dålig kvinnosyn, dyrkar skumma gudar och äter äcklig osvensk mat talar inte heller till deras fördel. Dessa av invandrarna importerade dumheter och vrickade beteenden gäller alla invandrargrupper och jag kan inte se att det skulle vara någon skillnad mellan knivbärare från Finland och spagettitomtar från Italien eller beslöjade från Irak och lakritstroll från Somalia. De bär alla på samma problem, de är ickesvenskar.

Specialbehandling kommer enbart att utgå för gruppen zigenare eftersom vi där är tvungna att följa de EU-regler som gäller. Dessa kommer därför att med det snaraste skickas till Frankrike för vidare transport.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. Det är alldeles för många med lyten som gör dem svårplacerade på arbetsmarknaden och till och med på gator, torg och i byggnader. Människor sitter i dyra rullstolar och kan inte stå på egna ben. Döva irrar omkring och verkar helt obenägna att höra upp. Blinda vimsar omkring och slår andra, hårt arbetande och ofta stressade, medborgare på benen med sina långa vita tillhyggen och vet uppenbarligen inte vart de är på väg. Det finns även människor som ser konstiga ut och som tydligen inte är lika listiga som resten av befolkningen. Dessa är som vuxna barn och barn har vi nog av ändå. De här grupperna är svårplacerade på arbetsmarknaden och är nog i grunden rätt lata. Eftersom de är så många så borde de med det snaraste skickas iväg till någon annan plats där de skulle göra större nytta. En vettig åtgärd rent samhällsekonomiskt vore att sätta dem på samma plan ut som blattarna.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. Vi har alldeles för många gamlingar och de blir bara fler. Att denna grupp människor kräver vård och omsorg även efter de slutat att vara produktiva är väl magstarkt. De kräver faktiskt samma behandling som alla de övriga ovanstående grupperna tillsammans. Döva, blinda, dreglande dumma, oförmögna att konversera och trötta och lata sitter de i rullstolar på dyra institutioner och gör i brallan samtidigt som de gnäller om att det var bättre förr. De är som obegåvade barn och sådana har vi nog av ändå. Det enda rätta är att sätta dessa grönsaker på samma plan ut som blattarna och hela handikapprörelsen. Fakta är fakta, de är alldeles för många.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. Vi har inte råd att bygga fler daghem, fritidsgårdar, lekplatser och skolor. Det är helt enkelt för många barn och det vore önskvärt att befolkningen ökade sin användning av preventivmedel. Ett fritt barnafödande är inte förenligt med ett modernt samhälle där antalet singlar bör öka för varje år till fromma för en progressiv samhällsutveckling. Framförallt i storstadsregionerna visar sig dessa spjutspettsinvånare från sin bästa sida. Dessa mönstermedborgare, vårt lands ryggrad, har litet eller inget intresse av att bära kostnaden för horder av snorungar tillkomna under vinberusningens ”fredagsmys” av obetänksamma element ur de lägre klasserna. Det ska löna sig att arbeta och alltför många ungar är bara en black om foten för ett modernt samhälle och en sund ekonomi. Om inte överproduktionen av barn stoppas blir vi tvungna att skicka ut de minst begåvade av dessa på nästa plan ut tillsammans med blattarna, handikapprörelsen och gamlingarna.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. Det finns folk som begår brott och detta kan vi inte tolerera. Det kan inte vara rätt att de delar av befolkningen som är laglydiga ska behöva betala för de som inte lärt sig vandra den smala stigen. Våra fängelser är redan överfulla men att bygga fler känns inte produktivt. Som en gång i tiden i det gamla England så tror jag på deportation som straff för viss form av kriminalitet. Sådana som gjort sig skyldiga till knarkrelaterade brott, sexualbrott, våldsbrott, olaglig nedladdning från nätet, majestätsbrott och de som uttalat sig negativt om sittande regering bör med det snaraste sättas på ett plan ut ur landet. Här finns säkert pengar att spara genom samordning med de transporter som ska förpassa blattar, handikappade, gamlingar och barn ut ur landet.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. En del av befolkningen som vi av tradition har ytterst svårt att integrera på ett smidigt sätt är kvinnorna och detta trots att de, med förlov sagt, brukar kunna tala i egen sak. Min analys visar att de helt enkelt är för många och att de därmed går i vägen för sig själva. För att hålla ner barnafödandet, höja den genetiska kvaliteten och för att helt enkelt få ett trevligare samhälle så föreslår jag följande åtgärd. Sortera ut de mest argsinta, fula, överviktiga, spinkiga med för små bröst och obegåvade av kvinnorna och sätt dem på nästa plan ut. Här finns inte bara pengar att tjäna på samåkning med de andra ovan nämnda grupper utan också genom att dessa kvinnor kan tjänstgöra som flygvärdinnor, sjuksköterskor, städpersonal, barnskötare och kanske, trots begränsade utseenderesurser, även ge kärlek åt oroliga män på resan ut. Jag tror att landet kan kamma hem pluspoäng hos omvärlden för dessa synnerligen humanitära åtgärder vid våra deporteringsflyg.

Integrationspolitiken i vårt avlånga land är ett misslyckande även när det gäller folk utan hår på huvudet. Dessa ägghuvuden som vanpryder gator och torg bör med det snaraste förpassas ut ur landet. Något enstaka exemplar kan vi behålla för att uppträda på cirkus med den skäggiga damen, men resten ska ut. Det är dock tveksamt om dessa osmakliga herrar och damer bör samplaneras med andra grupper eftersom dessa flintskallar kan orsaka oro genom sin blotta närvaro.

Vad beträffar gruppen långhåriga slashasar anser vi inte i nuläget att deportering är nödvändigt eftersom tvångsklippning fortfarande är en mycket effektiv åtgärd.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande även vad gäller jazzmusiker. Det tycks mig att dessa skumma typer använder mer och fler narkotiska preparat än vad nöden kräver för att tuta i en lur eller att banka på en trumma. Vi är, som jag ser det, nödsakade att skicka iväg även dessa på nästa plan ut. De får självklart ta med sig sina instrument och det skulle inte förvåna mig om svensk exilblues inom några år blir världsledande.

 

Den svenska integrationspolitiken vad gäller sexuellt avvikande är också ett bekymmer. Det är ett faktum att människor med avvikande sexuell läggning har svårt att helt smälta in i samhället, men här får vi väga för och emot när vi gör vår bedömning. Det vore varken orätt eller svårt att sortera ut dessa element och förpassa dem ut ur landet men konsekvenserna är inte helt lätta att förutse. Eftersom stora delar av befolkningen är road av att i lönndom begå förbjudna och omoraliska sexuella handlingar är vi rädda att utarma mångfalden om vi deporterar alla med udda sexuella preferenser. Det är dessutom till stor glädje för delar av folket att få utdela glåpord, hån och spott och spe mot dessa och i förlängningen även utdela bögstryk. Jag föreslår att vi låter denna grupp stanna inom landets gränser tills frågan utretts vidare.

Denna policy har inneburit att några grupper i nuläget är undantagna granskning och en närmare titt på dessa är satta på framtiden. Dessa grupper är, konståkare, frisörer, manliga utövare av balett, manliga dagisfröknar, skådespelarecenterpartister, låtskrivare med trubadurliknande namn, modedesigners, poeter, syntspelare, festfixare, komiker och läderklädda sångare i hårdrockband.

Pedofiler kommer som tidigare bestämts att skickas till Belgien där de utan problem lär smälta in i den där rådande samhällsstrukturen.

 

Integrationspolitiken i vårt ädla fosterland är ett misslyckande. Det finns alldeles för många bloggare med befängda åsikter som i förlängningen kan inverka menligt på samhällsutvecklingen. Dessa olidliga ordbajsare bör med det snaraste besättas med såväl handfängsel, fotboja samt en kork i munnen. Dessa åtgärder bör även behållas under hela transporten ut ur landet då de annars riskerar att orera vitt och brett om rättvisefrågor och andra trivialiteter. Detta skulle kunna allvarligt oroa andra medresenärer på den aktuella deportationstransporten.

 

Bröder, jag är säker på att var och en av er har ytterligare goda förslag att delge vid nästa sammanträde och jag ser fram emot att tillsammans med er ta kloka och progressiva beslut som kan leda vårt ädla fosterland i en riktning där alla inom landets gränser har lika värde, samma möjligheter och där en integration för landets alla innevånare är genomförd till 100 %.

 

För fosterlandets väl och patriarkatet.

 

Styrelseordförande

Jag är för rädd att besöka läkare om jag inte absolut måste. För att släpas inför en doktor så krävs det att jag redan har så fruktansvärt ont att jag inte längre bryr mig om vad vitrocken gör med mig eller att jag är fullständigt förvirrad av skyhög feber. Inte nog med att jag har denna löjliga skräck för medicinmännen, jag uppvisar även symptom på Aspergers eller liknande för det finns ett uttryck som skrämmer slag på mig. Jag vet att det är helt oskyldigt och rentav namnet på en mycket bra organisation, men det får ändå mina ben att skaka. Ni normala människor utan vanföreställningar ser kanske för ert inre öga bilder av vänligt leende män och kvinnor i vita rockar som med varlig hand hjälper nödställda och skadade människor på avlägsna och otillgängliga platser, men jag ser istället någon som mer liknar en bindgalen professor med en enorm spruta i ena handen och en skarpslipad blänkande skalpell i den andra. Hans vita rock är fläckig av blod och andra onämnbara substanser och Ögonen i den orakade nunan rullar i huvudet på honom och han skrattar ett lystet, hänryckt och fullständigt förryckt skratt då han med dreglande käft inväntar att få plåga livet ur mig. Det här är ingen vanlig distriktsläkare eller ens en av specialisterna på sjukhuset, det här är en mycket mer sofistikerad varelse än så. I min skräckfantasi läser jag sanningen i hans av galenskap förvridna ansikte och bönfaller honom att åtminstone erkänna för mig att mina misstankar är befogade. Hans ögon slutar plötsligt att rulla runt i ögonhålorna och han fixerar mig med en blick bräddfylld av intelligens och vansinne. ”Du har rätt, du vet redan, så säg det.” Hans blick bränner mig som eld och jag hör mig själv uttala högt namnet på den organisation han tillhör och som skrämmer slag på mig. ”Läkare utan gränser.”

 

Hur underliga är inte vi människor i vår jakt på lyckan” Ibland tror vi att den går att köpa och det annonseras även om köptillfällen. Idag fick jag en statusuppdatering på Facebook från puben The Dubliner i Stockholm där de påminde om vilken tid happy hour börjar idag. Lyckan är då alltså att alkoholhaltiga drycker går att, under en begränsad tid, inhandlas till ett betydligt mer överkomligt pris än vanligt och att hälla i sig tills man är avdomnad i kropp och knopp och för en stund få vara lyckligt omedveten om den jämmerdal vi vandrar i. Denna sköna medicinering kan du hålla på med utan att det blir en krater i plånboken eftersom det är, ”happy hour.” Det enda du behöver tänka på, och detta kan i sig vara svårt nog, är att inte övermedicinera för då kastas du obönhörligen ut på gatan. Det är betydligt svårare att behålla lyckoruset liggande på gatan än inne på den mysiga puben och blir du sedan haffad av snuten så går inte lyckoekvationen ihop alls.

 

Kanske borde vi ändå njuta av varje minut av livet eftersom vi inte vet hur mycket tid vi har kvar och hur plötsligt en förändring kan komma över oss. Det stod i tidningen idag om en av grundarna till bandet ELO (Electric Light Orchestra) som bildades i början av 70-talet. Denne cellist vid namn Mike Edwards var medlem i ELO i tre år och blev sedan buddist. Troligen en from man alltså som nog ägnat en stor del av sin tid åt inre sökande och kanske en och annan tanke på i vilken skepnad hans återkomst till jordelivet ska bli. Jag vill inte på något sätt vara vanvördig men jag undrar om de högre makterna behagade skämta med den gode cellisten. Han krossades av en höbal som kom rullande nerför en brant backe, över en häck och rätt in i förarhytten på det fordon musikanten satt i. Blir Mike Edwards pånyttfödelse i form av en tjur, get eller som ett får så har gudarna mer humor än vad vi stackars dödliga riktigt orkar med.

 

På tal om att inte riktigt orka med så har världens snålaste flygbolag Ryan Air slagit till igen. 128 plan har utrustats med mynttoalett och vill du göra ett besök på det flygande hemlighuset kostar det 1 pund. Planer på att bygga om andra plan i flottan är långt framskridna och då kan man genom att ta bort 2 av de 3 toaletterna klämma in ytterligare 6 passagerare. Låt oss hoppas att ingen av dessa är lösa i magen eller har dålig festblåsa!

Jag föreslår att de passagerare som råkar ut för något av Ryan Airs plan med betaltoa helt sonika pinkar i mittgången. Hävda att du helt enkelt inte har några stålar att lägga på oförutsedda utgifter men att du var rysligt pinknödig. Blir det rättsliga åtgärder så kan du hävda att det var en nödsituation och att du inte ville förstöra sätet och dina semesterkläder.

Som kille kan man alltid kissa i en flaska och kan nog för en billig penning få flygvärdinnan att ta emot den. Jag tycker dock att den metoden är ojämnlik eftersom det är svårt för tjejer att med lyckat resultat genomföra samma manöver, så den bör undvikas.

Det kanske verkar som att jag har ett ont öga till Ryan Air men det är inte fallet. Precis som de av Sveriges politiker som håller vad de lovar gör även detta flygbolag just det. Parollen är solklar och du behöver inte inbilla dig någonting. ”You payed for nothin and you get nothing!”