Synpunkter

Vår dammsugare har brakat ihop. Det är fullständigt meningslöst att dra runt på den för den suger på att suga.

”Vi måste köpa en ny!”

Konstaterade sambo Agneta barskt och det är svårt att hitta lämpliga motargument. Varken oviljan mot att jämt och ständigt köpa nytt eller det faktum att det är urtråkigt att inhandla sådant som dammsugare, brödrostar och torktumlare när det finns feta tv-apparater och hypermoderna dvd-spelare att införskaffa. Knak, sa det i käken när tänderna slöts kring det sura äpplet.

Som jag berättade igår så har Agneta en lövsug. Kan man inte ta in den i huset och använda den istället för dammsugare?

Det är en lysande maskin och den har inte gått många minuter. Har faktiskt aldrig hört att Agneta använt den och med tanke på att vi inte har några träd på tomten så kanske det där med att suga löv inte är ett överhängande problem.

Ett par svängar till Blåkulla tur och retur har apparaten gjort men den är nog fortfarande som i nyskick.

När man använder lövsugen som dammsugare så kan man välja om man vill suga upp det förhatliga dammet eller om man helt enkelt vill blåsa skiten framför sig. Gör man det sistnämnda så kan man ösa på mot närmsta utgång och helt enkelt blåsa ut all smutts över tröskeln och ut på gården eller balkongen. Spar i förlängningen en förmögenhet i dammsugarpåsar och är då också ett miljövänligt alternativ.

Min sambo Agneta är en duktig kvinna! Hon är just nu i färd med att bära sten. Det ska dekoreras på framsidan och i år är det tydligen sten som gäller enligt modeföreskrifterna för trädgårdar. Det är inte alla kvinnor som skulle ge sig ut på sin födelsedag och konka på stenbumlingar medan hennes man sitter hemma och skriver nonsens på sin blogg. Det är kärlek det!

Jag har träsmak i röven idag efter gårdagens tripp till Blåkulla men är annars väldigt nöjd med upplevelsen, om än lite uppskakad. Jag var inatt halvvägs framme då ett ljud, som var vagt välbekant, hördes strax bakom mig. Sekunden senare så blev jag omkörd av Agneta på sin lövsug. Som tur är så var hon så oerhört koncentrerad på att framföra sitt fordon at hon inte la märke till mig på familjens kvast. Ögonblicket senare så var hon borta för det är ett jäkla drag i moderna lövsugar.

När jag långt senare kom fram till festplatsen så var dansen redan i full gång. Jag kände det distinkta luftdraget av guppande häxrumpor och viftande armar och jag var glad att vara blind. En sådan ohygglig syn kan faktiskt ge svåra men för livet. För att inte väcka onödig uppmärksamhet så drog jag av mig klänningen och ställde mig en bit ifrån, men tillräckligt nära för att höra vad som pågick.

Jag som föreställt mig att det skulle dansas till låtar av Bee Gees eller liknande fick en smärre chock. Den enda musik jag hörde på hela natten var ”Surströmmingspolka”, ”Disco Duck” och ”Blueberry Hill.” Jag tyckte personligen att satan hade en jävligt kufisk musiksmak. Trots det konstiga låtvalet stegrades stämningen vartefter och nådde slutligen sin extas. Alla häxor kastade sig i en stor klungbulle med den onde och det var åter skönt att slippa se. Hela området luktade som en blandning av dambastu och en kinapuff. Jag svalde hårt och bestämde mig för att genast ge mig av hemåt så att jag skulle hinna före rusningen. Någonting sa mig att det skulle bli en del fyllestyrningar och det var olämpligt att befinna sig i luftrummet mer än nödvändigt. Jag rev bort den strategiskt placerade gaffatejpen och ångrade genast att jag inte rakat mig innan jag tejpade upp mig. Det sved som fan, men honom hade jag hållit mig på rejält avstånd ifrån, och det blev blött i mina ögon. Med ett ynkligt kvidande drog jag åter på mig klänningen jag ”lånat” ur Agnetas garderob och äntrade åter kvasten.

Halvvägs hemma blev det en önskerepris då Agneta susade förbi mig. Såg henne inte men jag är säker på att hon doftade svavel och svett och att hon hade ett fånigt belåtet grin på läpparna.

Idag är det den långa fredagen och Agnetas födelsedag. Jag gav henne en exklusiv parfym och body lotion i present. Hon duschade, sprutade på sig av den nya godlukten och gav mig sedan en tackpuss. Hon luktade ljuvligt men jag tyckte mig ändå känna en svag fläkt av kinapuff under molnet av väldoft.  

Lövsug = modern häxkvast/märke Moscowitch


Slut efter färd till blåkulla med husse och matte.