För många uttag!
Pratade med min lilla dotter Mimmi i luren för ett par veckor sedan. Hon har sedan i slutet av april befunnit sig i det stora landet på jordens undersida där kängurur står som spön i backen. Nu var hon orolig att hennes ömma moder tillika min sambo Agneta skulle bli förbannad på henne eftersom Mimmi var säker på att hon övertrasserat sitt konto. Hur mycket det kunde röra sig om hade hon ingen aning om men att det var tillräckligt illa för att hon skulle få örat fullt av ovett från sin moder det var hon tämligen säker på. Nog kan Agneta bli både sur och vred på många saker, särskilt vimsande getingar och bilister i BMW, men nästan aldrig när det gäller pengar. Vi skiljer oss starkt där eftersom jag gillar BMW och nästan jämt blir upprörd när det gäller ekonomiska frågor.
I måndags fick vi äntligen chansen att åka till banken med den fullmakt Mimmi, för andra gången då Agneta ”tappat bort” den första, skrivit under och skickat tillbaka till fostervattnet. Vi besökte alltså det numera kontantlösa bankkontoret vid Forum Nacka och där var det knappt några kunder alls. Genialt drag att sänka servicegraden för att därmed kunna ge snabbare service. Den troligen inte alltför överarbetade surpuppan i kassan tittade misstänksamt på vår fullmakt och verkade till en början inte alls benägen att godta den men gav till slut motvilligt med sig. Agneta som tidigare jobbat på skitbanken i fråga hade inga illusioner om varför damen i kassan var så grinig. Vi var inte några bra kunder som hon kunde sälja på några nya ”tjänster”, vilket är något kassapersonalen har beting på. Där kom vi och slösade bort hennes tid och bankkontoret kryllade inte precis av presumtiva toppkunder trots den snabba servicegraden. Hon hade en dålig dag och vi låg i skottlinjen.
Väl hemma kunde vi nu i alla fall logga in och troligen höll Agneta fingrarna korsade, trots att det är svårt att till fullo behärska ett tangentbord då, när hon gjorde sig beredd att möta sin dotters dåliga finanser. Den övertrassering, som även muntergöken i kassan haft vänligheten att påpeka, var inte ens på 200 kronor. Vi flinade lättat och Agneta fortsatte att syna dotterns finansiella status. Vad hon då upptäckte var att hon gjort enormt många uttag. Var och ett av dessa kostade henne 40 kronor. Agneta började räkna och fann att Mimmi tagit ut pengar 29 gånger och det gjorde att hon bränt över 1000 kronor i bara uttagsavgifter. Detta gav oss självklart anledning att oja oss ett tag även om Mimmis logik var solklar. Det är svårare att göra av med pengar som sitter på banken än de som kliar i fickan. Vid nästa samtal med Mimmi påpekade Agneta hur det ekonomiska läget såg ut och att hon även fört över några tusenlappar till hennes konto. Mimmi blev först lättad över hennes mors lugn och förståelse men blev sedan djupt upprörd över bankernas höga avgifter. Hon lät mest som Hasse Alfredsson, ”det var som fan det hade jag ingen aning om!”
Igår samtalade, och de med sådana förmågor glodde även, vi i flera timmar via Scype. Dator till dator som om inga avstånd fanns avhandlades månget samtalsämne och en fet nallebjörn upptäcktes i bakgrunden. Nu när Mimmi åter hade några kronor på kontot så hade hon genast handlat en nalle. Vi ifrågasatte om det var det viktigaste hon hade att lägga pengar på, men hon försvarade köpet med att den var stor, oemotståndligt söt och dessutom på rea. Jag tror att Mimmi förr eller senare kommer att bli politiker.
