Satans garderob
Hörde att temat för nästa Pridefestival blir hetero. Bra då kan vi alla komma ut ur garderoben då.
På tal om garderober så hoppas jag att satan håller en speciellt varm plats reserverad åt konstruktören av garderoben Pax Birkeland. Min familj och jag har kämpat med den djävla tingesten i ett par veckor nu och det tär hårt på våra tålamod och våra självförtroenden. Vi brukar inte ha några nämnvärda problem med att montera ihop möbler från IKEA men den här gången har det varit som förgjort.
Det hela började med att min kära sambo Agneta köpte den hiskeliga tingesten och ett datorbord och eftersom hon har för långa naglar för att montera själv bad hon vår dotter Camilla att ge sig hän och en 500 ribba skulle bli belöningen. Camilla gillar stålar och tackade tanklöst ja till erbjudandet. I vanlig ordning tog det några dagar innan Camilla ens började med arbetet men slutligen gav hon sig hän och en garderob började ta form. Jag hjälpte till lite eftersom jag har ett hjärta av guld och en hjärna stor som en jordnöt. Vi körde hopplöst fast när vi nått fram till beslagen för dörrens upphängande. Vi hade för dåliga skruvmejslar men detta problem löste sig nästa dag eftersom vi hade hantverkare i huset och därmed kunde vi kämpa vidare men hade förlorat ytterligare 3 dagar. Vi gav oss istället på datorbänken och fick efter viss möda ihop denna men var tvungna att köpa nya skruvmejslar då de gamla dåliga på något mystiskt sätt försvunnit.
Tillbaka till garderoben alltså och en lång, svettig och svavelosande kväll gick åt för att montera ihop de två lådorna och de skenor de skulle sitta på. Det gick skitdåligt och jag fortsatte nästa dag och fick med Agnetas hjälp slutligen fast de förhatliga skenorna och till min stora förvåning fick jag också dit lådorna. Lättnaden var stor och jag kunde nu skönja ljuset i slutet på tunneln för nu var det bara två hyllplan kvar och det brukar vara en barnlek. Det blev ännu ett helvete för konstruktionen är så obota dum att jag blir gråtfärdig vid blotta tanken. Några fjuttiga små manicker med en pinne i två ändar skulle hålla upp konstruktionen och det skulle vara 6 på varje hyllplan men fanns bara 11 med i påsen så vi var alltså en kort. När man tryckte dit dem satt de löst och när man sedan försökte sätta hyllan på plats så ramlade de ofelbart ner. Jag är i skrivande stund inte klar med hyllplanen och har faktiskt gett upp. Nu får någon annan ta över mitt tålamod är slut och om jag fortsätter så är det risk för att jag tar den bedrövliga garderoben från helvetet och kastar ut den genom dörren. Agneta skulle bli jättearg på mig och skulle kräva att jag köpte en ny, och det vore det nästan värt, men jag skulle aldrig köpa en Pax Birkeland, aldrig.
Nu hör jag hur Camilla och Agneta än en gång gett sig i kast med hyllorna, ska det aldrig ta slut?
